,

Idag har de vankats luciatåg för tredje gången för viola blygare vanligt. Ingen obekväm lucia krona på huvudet. Ingen skönsång trots att vi vet att hon kunde alla sånger utantill.  Blygheten och känslan av att försvinna igenom jorden utsöndrade våran dotter. 

Tyckte verkligen synd om viola som stod ganska nära oss och sa till mig flertal gånger "mamma jag vill inte".

Jo viola stå kvar.  

Stackars barn. Rörde inte på munnen och stod helt paralyserad.  

Efter en skönsång.från resten.av barnaskaran så var de gröt som viola gillade.  

Vi tog även till oss rampljuset genom att samlat in pengar till presenter till fröknarna.  Vilket blev delikatesser från GNS och mitt jobb Henrys. 

Väl uppskattat och  viola vågade ge sin favorit fröken kerstin en av gåvorna.  

Förutom att inte alla föräldrar tydligen hängde på ideen att ge pengar till pedagogerna så fick jag lägga ut 150kr själv på presenterna :/